| exaile |
Ja, vad ska man säga. Inte precis en upplyftande tråd kanske. Märkte alldeles precis att jag missade Booka Shades andra visit till Stockholm. Det känns ju så här lagomt bra, då man hade nog med ångest redan första. Säkert var festen oförglömlig också (man måste ju straffa sig lite). Än värre är det då man hör från varje håll och vinkel att:
-Fyffaaaan vilken jääääla fest. Woooooooooo, heeeelt underbart!
Det, dessutom 8 dagar efter då exaltionen borde ha lagt sig lite iallafall. Fel. I det här läget har den knappt peakat.
Nåja. Som tur vad har jag inte hört om nån ständig 8 dagars exaltion. Jo förresten, Carl cox sessions på space satte sig hårt men då var jag ju där. Annars var det övriga rent påhitt..
Vad gör man nu alltså, då man åstadkommit nått sånt här dumt? Försökte själv med:
-Äh Sebastian, du var ju på gymmet och tog hand om dig.
Försökte hålla äktheten i det hela, men kände mig egentligen lurad från första början.
Sedan tappade jag helt enkelt argument eller lösning. Tröstätningen höll inte. Jag bulkar ändå så jag får inget ut av det.
Får väll helt enkelt ta mina missade gig och se dem nån annanstans. Bara att tajma in och ändåmålsenligt flyga till staden, åka på klubben, hoppas på bra fest, se dem, vara tillbaka hemma i tid till jobbet.
Kanske det här kan bli sjukdomsbetingat? Klubbsjukan? aurora klubbealis?
Hur behandlar ni ett problem som det här? |
|
|
