| Laszlo |
"Sven, ich liebe dich!", var det någon som skrek, vilket sammanfattar kvällen ganska bra. Den där jävla gubben är fan galen alltså.
Sven min vän var ganska stel i början och spelade inte upp speciellt mycket till show. Jag var lite rädd att vi inte skulle få se den Sven vi hade hoppats på - men när snubben fick i sig ett par shots då jävlar började han leva ut sitt sanna jag - och när han är på det humöret hade det inte spelat någon roll om han så kört DJ Ötzi - Anton på repeat halva kvällen. Vid ett tillfälle tog han upp en flaska whiskey, kastade ut korken till publiken, tog en klunk och skickade ut flaskan till oss lyckligt lottade som stod längst fram. Kärlek. I teorin har jag alltså hånglat med Sven Väth. Typ. Lite besviken över att han fegmixade hela kvällen med Xone92:an (allt är inte himmel med den) men det spelar inte så stor roll...det var ett sjuhelvetes drag från början till slut och när det väl kommer till kritan så är det vad allt handlar om.
Lokalen var också som gjuten för detta. Bokstavligt talat. Inga påkostade fjantiga 4520852 färgers böglasrar som bränner hål i skallen på folk. Det var en intim skabbig nedklottrad svettig lokal i betong, betong, betong och lite mer betong - kryddat med röd porrbelysning. Ett mini-Tresor om ni så vill. Precis ett sådant skabbigt litet skitställe som techno ska avnjutas på. Underbart. Däremot hade nog ingen dött av en ett gäng överviktiga 5 megawattsstrobar. Kvällens höjdpunkt? Tja, varannan låt, ungefär.
Vad gäller flygande gatustenar och andra fjanterier som försigick i stan såg vi absolut ingenting av, för den som undrar. |
|
|
